Barn som går i 3an

Utveckla skolans samverkan med hem och vårdnadshavare Vad kan hemkommunen göra om en elevs vårdnadshavare inte ser till att eleven kommer till skolan? Vårdnadshavare ska se till att deras barn fullgör sin skolplikt. I det ansvaret ingår att se till att barnet kommer till skolan och att uppmana barnet att delta i utbildningen.

Om ett skolpliktigt barns vårdnadshavare inte ser till att barnet fullgör sin skolgång får hemkommunen förelägga barnets vårdnadshavare att fullgöra sina skyldigheter. Ett föreläggande är ett myndighetsbeslut som innebär att den som beslutet gäller måste vidta en viss åtgärd. Hemkommunen får förena föreläggandet med vite. Det innebär att elevens vårdnadshavare kan behöva betala ett penningbelopp om föreläggandet inte följs.

Ett beslut om föreläggande gäller omedelbart om kommunen inte beslutar något annat. Ibland utgör upprepad eller omfattande skolfrånvaro en signal om att ett barn far illa. Alla som arbetar i skolor och andra verksamheter enligt skollagen är skyldiga att göra en orosanmälan till socialnämnden om de får kännedom om eller misstänker att ett barn under 18 år far illa. Skolverket har tagit fram ett stödmaterial för hur skolor och kommuner kan samverka med andra aktörer när barn befinner sig i utsatta situationer.

Källor: 7 kapitlet 20 och 23 §§ samt 29 kapitlet 13 § skollagen. Stöd i arbetet Skolans ansvar för barn som far illa Rätt att slutföra skolgången Kan en elev ha rätt att gå kvar i grundskolan, anpassade grundskolan eller specialskolan efter att skolplikten upphört? Ja, i vissa fall. En elev har rätt att slutföra den högsta årskursen även om skolplikten upphör dessförinnan.

Det innebär att elever i grundskolan eller anpassade grundskolan har rätt att gå ut årskurs 9 och att elever i specialskolan har rätt att gå ut årskurs En elev som inte har uppfyllt de betygskriterier eller kriterier för bedömning av kunskaper som minst ska uppfyllas i den aktuella skolformen har också rätt att slutföra utbildningen under ytterligare två år efter att skolplikten upphört.

Under denna tid har en elev i anpassade grundskolan rätt till minst timmars undervisning utöver den garanterade undervisningstiden, om eleven inte dessförinnan uppfyller betygskriterierna eller kriterierna för bedömning av kunskaper. Det finns också en mer vidsträckt rätt till utbildning efter skolpliktens upphörande för vissa elever i specialskolan.

Det gäller elever som går i specialskolan därför att de antingen är dövblinda eller har en synskada tillsammans med ytterligare funktionsnedsättning.

Barn som går på tå:

Om en sådan elev inte bedöms ha förmåga att uppfylla de betygskriterier eller kriterier för bedömning av kunskaper som minst ska uppnås under två år efter skolpliktens upphörande, och om eleven på grund av sina funktionsnedsättningar inte kan få tillfredsställande förhållanden i anpassade gymnasieskolan eller gymnasieskolan, får eleven i mån av plats gå kvar i specialskolan till och med vårterminen det kalenderår eleven fyller 21 år.

För en elev i grundskolan eller anpassade grundskolan är det hemkommunen som prövar frågan om rätt att slutföra skolgången. För en elev i specialskolan prövas frågan av SPSM. Undervisningstid, lärotider och schema Kan en elev börja på ett introduktionsprogram i gymnasieskolan och sedan gå tillbaka till grundskolan? En elev som har tagit steget från grundskolan till gymnasieskolan är inte längre elev i grundskolan.

Det innebär att eleven inte längre har rätt att gå i grundskolan. Men utifrån skolans regelverk bedömer Skolverket att det inte finns något som hindrar att hemkommunen ändå går eleven till mötes och låter hen gå tillbaka till grundskolan. Det är viktigt att eleven går klart sin utbildning, både för eleven själv och för samhället.

Källa: 7 kapitlet 15 § skollagen. Börja i skolan ett år tidigare Kan ett barn börja i skolan ett år tidigare? Ja, ett barn får tas emot i förskoleklassen redan höstterminen det kalenderår då barnet fyller fem år, om barnets vårdnadshavare önskar det. Det är en möjlighet men inte en rättighet.

Ett barn som börjat ett år tidigare i förskoleklass har inte skolplikt, men däremot närvaroplikt. När en elev som har börjat i skolan ett år tidigare har gått ut förskoleklassen får hen börja fullgöra sin skolplikt i grundskolan eller någon av de andra obligatoriska skolformerna höstterminen det kalenderår då hen fyller sex år. Källor: 7 kapitlet a §§ skollagen. Uppflyttning till en högre årskurs Kan en elev i förskoleklassen flytta upp till årskurs 1 i förtid?

Ja, rektorn får besluta att en elev i förskoleklassen ska flyttas till årskurs 1 under pågående läsår. Det gäller om rektorn bedömer att eleven har goda förutsättningar för det och om elevens vårdnadshavare medger att eleven ska flyttas upp. Källa: 4 kapitlet 7 § skolförordningen. Kan en elev i grundskolan eller en motsvarande skolform flytta upp till en högre årskurs?

Ja, rektorn får besluta att en elev i grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan eller sameskolan ska flyttas till en högre årskurs än den årskurs som eleven redan tillhör eller normalt ska tillhöra.

Grundskola, Utbildningsguiden

Det gäller om eleven har goda förutsättningar att delta i utbildningen i den högre årskursen, och elevens vårdnadshavare medger att eleven flyttas upp. Ett beslut om uppflyttning till en högre årskurs kan tas under pågående läsår eller vid slutet av ett läsår. Att gå om Kan en elev gå om förskoleklassen? Ja, under vissa förutsättningar får rektorn besluta att en elev ska få gå i förskoleklassen ytterligare ett läsår.

Det gäller om elevens vårdnadshavare begär det och det finns särskilda skäl. Ett sådant beslut ska tas med barnets bästa som utgångspunkt. Det är ingen rättighet att få gå om förskoleklassen, utan en möjlighet. Källor: 1 kapitlet 10 § skollagen och 4 kapitlet 6 § skolförordningen. Kan en elev i grundskolan eller en motsvarande skolform gå om en årskurs?

Huvudregeln är att varje elev i grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan och sameskolan ska flyttas till närmast högre årskurs vid slutet av läsåret. Under vissa förutsättningar får rektorn dock besluta att en elev ska gå om en årskurs. Det gäller om elevens vårdnadshavare medger det, och om det är lämpligast för eleven med hänsyn till hens utveckling och personliga förhållanden i övrigt.

Om det finns synnerliga skäl, det vill säga mycket starka skäl, får rektorn besluta att en elev ska gå om en årskurs även om elevens vårdnadshavare inte ger sitt medgivande. Ett beslut om att en elev ska gå om kan tas både under pågående läsår och vid slutet av läsåret. Beslutet kan antingen gälla att eleven ska gå om den årskurs som hen för närvarande är inskriven i, eller att eleven ska gå om en årskurs som eleven redan slutfört, alltså flyttas ned en årskurs.

Rektorn får inte delegera ett beslut om att en elev ska gå om till någon annan. Beslutet får överklagas till Skolväsendets överklagandenämnd ÖKN. Innan rektorn fattar beslut om att en elev ska gå om ska elevens vårdnadshavare ges tillfälle att yttra sig. Rektorn ska även i övrigt följa de bestämmelser i förvaltningslagen som ska tillämpas vid myndighetsutövning mot enskilda enligt skollagen.

Dessutom ska rektorn, i enlighet med skollagens bestämmelse om hänsyn till barnets bästa, låta eleven själv komma till tals innan beslutet fattas. Hur görs bedömningen av om det är lämpligast för eleven att gå om? Ett beslut om att en elev ska gå om en årskurs ska alltid tas med barnets bästa som utgångspunkt. I förarbetena lyfts situationer där en elev har betydande svårigheter att uppfylla de kriterier för bedömning av kunskaper eller de betygskriterier som minst ska uppfyllas, och det kan antas att det skulle hjälpa eleven om hen går om.

Ett beslut om att en elev ska gå om får dock aldrig användas som ett alternativ till rätten till extra anpassningar eller särskilt stöd. Det får alltså inte vara så att en elev måste gå om en årskurs därför att skolan inte uppfyllt sina skyldigheter att ge eleven stödinsatser. Enligt förarbetena bör rektorn, innan beslutet fattas, konsultera elevhälsan för att ta reda på om elevens behov av att gå om har sin grund i behovet av pedagogiska insatser eller om det finns bakomliggande medicinska eller psykologiska orsaker.

Detta för att kunna säkerställa vilka insatser som behövs. Extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram Vad krävs för att rektorn ska kunna besluta att en elev ska gå om även om elevens vårdnadshavare inte vill det? Huvudregeln är att rektorn bara får besluta att en elev ska gå om en årskurs om elevens vårdnadshavare medger det.

Men om det finns synnerliga skäl får ett sådant beslut fattas mot elevens vårdnadshavares vilja. Att det krävs synnerliga skäl innebär enligt förarbetena att rektorn bara ska använda denna möjlighet i undantagsfall. Enligt förarbetena avses sådana situationer där det framstår som uppenbart att det inte överensstämmer med elevens behov och förutsättningar att flytta upp till närmast högre årskurs eller fortsätta i den årskurs där eleven för närvarande går.

Senast uppdaterad 24 september Innehåll på denna sida.