Vad heter finlands längsta flod

Start Sök Om uppslagsverket Uppslagsverkets historia sjöar och vattendrag sjöar och vattendrag. Insjölandskapet karakteriserar mer än något annat Finlands natur. Sjöarna är i allmänhet grunda, med starkt söndertrasad strandlinje tot. De bildar nyckfullt sammanhängande sjösystem, stråtar, där det kan vara svårt att se gränsen mellan en sjö och en annan.

Sjörikedomen varierar. Sålunda är kustområdena i regel sjöfattiga Lojoområdet bildar ett undantag. Störst är sjörikedomen inom det s. Insjöfinlands ö. Talrika och ofta mycket natursköna sjöar finns därtill både i Ule träsk-Sotkamo-området och i Kuusamo och Salla. Insjöfinland bildas av en nära nog plan, uråldrig utjämningsyta peneplan, jfr berggrund och ytformer , som under istiden genomgick en ytlig "föryngring": dels framhävdes och skapades ojämnheter i berggrunden jfr t.

Päijännes strandlinje och sjöarnas strimmighet i ö. Finland , dels avlagrades morän och åsar, som nu utgör lokala fördämningar t. Pyynikki för Näsijärvi. Sjöplatån omgärdas av låga vattendelare, i v. Suomenselkä och i s. Efter inlandsisens avsmältning avvattnades sjöplatån åt nordväst Päijänne rann ut genom Kalajoki, Saimen hade förbindelse med Päijänne genom Pielavesi , men till följd av att landhöjningen varit ca två gånger snabbare vid Suomenselkä än i s.

Kymmene älv bröt sig igenom vid Vuolenkoski ca 4 f. Deras antal uppgår till stycken. Endast tre sjöars areal överstiger 1 km2: Saimen 4 km2 , Päijänne 1 km2 och Enare träsk 1 km2. Stor- Kallavesi har en yta på km2, Ule träsk är ung. Finland har sjöar med en yta över 10 km2.

Vattendrag i Ryssland, Wikipedia

Sjöarnas djup är obetydligt medeldjupet 7 m , inte ens Päijänne och Saimen har större medeldjup än 17 m. Lokalt kan djupet dock vara större; Päijänne är den djupaste av landets sjöar m vid Ristiselkä. De största djupen i Saimen och Kallavesi ligger kring m och även Enare träsk når ned till 95 m. Sjöarnas vattenmängd är följaktligen relativt obetydlig km3, att jämföras med Östersjöns 22 km3 och Bajkalsjöns 25 km3.

Ett års nederbörd skulle räcka till för att fylla Finlands sjöar. Vattendragen är bl. Sjöarnas höjd över havet är inom insjöplatån mestadels under m. Typiskt nog finns forsar vattenfall är sällsynta i Finland vid de områden av vattendelarna där dessa blivit genombrutna och i kustbrämet, medan själva sjöplatån saknar större nivåskillnader.

Sjöarna kan biologiskt indelas i tre huvudtyper. Näringsrika eutrofa sjöar med frodig växtlighet och rikt djurliv finns i s. Näringsfattiga klara sjöar oligotrofa förekommer inom ås- och sandområdena nära Salpausselkäbågarna samt i Lapplands n. Kulturpåverkan medför i regel att sjöarnas typ blir mera näringsrik eutrofiering. Den starka utbyggnaden av reningsverk inom industrin och bosättningen under slutet av t.

Bebyggelsehistoriskt har vattendragen spelat en stor roll; deras betydelse som kommunikations- och transportleder har fortsatt fram till våra dagar. Den allmänna tillgången på färskt vatten har varit en förutsättning för skogsindustrins utbredning. Inklusive älvstränderna finns det drygt 1 km strand per km2 landyta, och för varje invånare finns det mer än m strand vid insjövatten, omständigheter vilkas betydelse för turism och rekreation lätt inses.

I början av t. Eutrofiering har varit den huvudsakliga orsaken till försämrad vattenkvalitet. Under t. I takt med minskade svavelutsläpp i Europa har problemet gått starkt tillbaka. Samma drag av ungdom och oregelbundenhet som utmärker Finlands sjöar är även karakteristiska för älvarna. Deras lopp är ojämnt och i allmänhet saknas de för äldre floder typiska serpentinerna meandrarna och deltabildningarna.

Serpentiner förekommer dock vid vissa älvavsnitt, som flyter genom lersedimentområdena i s. Finland, och vid några lappländska älvar Luiro. Den största deltabildningen finns vid Kumo älvs utlopp, där staden Björneborg och dess hamn fått anpassa sig till den vikande kustlinjen. Eftersom avståndet till kusten överallt i Finland är ringa, är de flesta älvar korta och av obetydlig bredd.

Floder med en bredd av minst m saknas. Finlands och Nordens längsta älv är Kemi älv inkl. Totallängden av Finlands åar och älvar är ca 20 km. Finska vikens kustbräm, Egentliga Finland och särskilt Österbotten, är "de tiotals älvarnas land". Landets jämna lutning, sedimentationen under landhöjningen och förekomsten av gamla föristida dalar är förklaringen till detta.

Älvarnas naturliga vattenföring är särskilt i Österbotten och Lappland synnerligen ojämn. Omfattande översvämningar inträffar för den skull dels under vårflödet, dels under förvintern, då underkylt vatten kan åsamka isbildning längs älvfårans botten. För att utjämna flödeskurvorna har man i samband med kraftverksbyggena i Lappland skapat konstgjorda sjöar Lokka med en yta på km2 och Porttipahta på km2 ; följderna har dock inte varit enbart positiva.

Lista över Europas längsta floder, Allt om ditt Resmål

Denna verksamhet påbörjades redan på t. Huvudvattendelaren Maanselkä avgränsar den nordligaste delen av landet Enare och Utsjoki kommuner , som har avrinning till Norra Ishavet. Vattendelaren följer sedan i stora drag östgränsen. Ett stort triangelformat område i Kuusamo och Salla avvattnas dock till Vita havet, medan återigen längre söderut, i höjd med Pielisjärvi, älvarna rinner upp på den ryska sidan.

Detta återspeglar den högre direkta belastningen av älvar och åar jämfört med sjöarna. De största vattendelarna i Finland heter Maanselkä och Suomenselkä. De sjöar som har utlopp via samma avloppsälv bildar ett insjösystem som bär namn efter avloppsälven eller centalsjön. Karta: Arttu Paarlahti.