D dimer förhöjt orsaker

Bakgrund D-dimer är en fibrindegradationsprodukt FDP. Nivån stiger vid ökad fibrinolytisk aktivitet. Ett förhöjt värde är alltså ospecifikt. Kliniskt används provet, tillsammans med övrig medicinska data symtom, sjukdomstecken, riskfaktorer som hjälpmedel för att framför allt avfärda misstanken om venös tromboembolism.

Allt om d-dimer prov

Det är nödvändigt att metoder som används på detta sätt har hög sensitivitet. I de fall man nyttjar metoden för att utesluta en diagnos är det av stor vikt att det negativa prediktiva värdet NPV är högt. Det finns flera olika typer av analysmetoder för d-dimer och för varje typ av metod finns många fabrikat. Den metod som används på SÄS idag har, enligt vår mening, i stort fyllt sina syften väl men kräver ett manuellt handhavande som är tidskrävande, den är kvalitativ semi-kvantitativ och innehåller också en okulär bedömning som innebär en viss risk för feltolkning.

Av dessa skäl har det planerats en övergång till en automatiserad, kvantifierande metod. Vid val av någon av de analysmetoder som marknaden erbjuder måste hänsyn tas till lokala förhållanden, såsom befintliga analysinstrument och provrör som redan används. Det är fördel om man kan köra även andra analyser på instrumentet.

Referenser

De totala kostnaderna för analysen reagens och analysinstrument är givetvis viktigt att ta hänsyn till. Många studier av olika d-dimermetoders tillförlitlighet och användbarhet har publicerats. Samtliga är dock baserade på ganska små patientmaterial och resultaten divergerar i viss mån. Enstaka större metaanalyser har ej varit entydiga.

Knappast djup ventrombos vid normal D-dimer

Utifrån den vetenskapliga dokumentation som f n föreligger kan det därför vara svårt att dra några säkra medicinska slutsatser som gäller även för vårt lasarett. Värdet av klinisk bedömning av sannolikhet för DVT pre-test probability i en scoringmodell har prövats av Wells et al 1. Syfte Syftet är mångfaldigt. Beträffande manus till publikation enligt projektplan.

Att utvärdera det tekniska handhavandet och medicinska tillförlitligheten av fyra olika metoder för d-dimeranalys och utifrån dessa resultat rekommendera en av dem för bruk på SÄS. Att utvärdera sensitivitet, specificitet och negativt prediktivt värde avseende venös tromboembolism för dessa metoder. Att utforma riktlinjer för d-dimers användande och precisera vid vilka misstänkta sjukdomstillstånd analysen har ett värde samt hur analysresultatet ska tolkas.

Diagnostisk præcision af forhøjet fibrin D-dimer

Att undersöka om kombinationen låg klinisk sannolikhet enligt Wells score och normalt d-dimer med de i studien ingående metoderna var för sig även i vår patientpopulation utesluter DVT. Att publicera resultaten i internationell vetenskaplig tidsskrift. Är normalt d-dimer tillsammans med låg klinisk sannolikhet pre-test probability enligt Wells scoring tillräckligt underlag för att avbryta vidare utredning med avseende på venös tromboembolism DVT resp LE?

Räcker det med enbart normalt d-dimer analyserat med någon av metoderna? Metod: all metodbeskrivning utom statistiska metoder Under en månad analysera samtliga prover för d-dimer med fyra olika metoder för inbördes jämförelse och med nuvarande metod. Populationsdata såsom ålder, kön, BMI, vissa laboratorievärden Hb, S-Na, S-K, S-Krea, S-ALP, S-ALAT, CRP och SR , symtom som föranlett analysen, symtomduration, riskfaktorer för venös tromboembolism, andra samtidiga relevanta sjukdomstillstånd infektioner, hjärt-lungsjukdomar, trauma och malignitet , resultat av undersökningar avseende venös tromboembolism samt vårdtid och utskrivningsdiagnoser kommer att insamlas och i avidentifierad form, tillsammans med resultaten av d-dimeranalyserna, sparas ner i databas för att därefter bearbetas och analyseras.

Patienter som ej skrevs ut med VTE-diagnos kommer efter tre månader att följas upp genom journalgenomgång och telefonkontakt. Br J Haematol Oct; 1 2. Arch Intern Med Feb 12; 3 3. Thromb Haemost Aug;82 2 4. Lancet May 27; 5. Am J Med Feb 15; 3 6. Lukaschek J, Schmid HR, Vorburger C, Beer JH: Critical appraisal of the diagnostics of consecutive cases of suspected venous thromboembolism and established consequences at a non-university center.

Swiss Med Wkly Dec 1; Kostnader.