Servicesektorn definition

Vår tids internationella ekonomi skulle kunna liknas vid ett världsomfattande maskineri av handel med varor, tjänster och pengar. Det här avsnittet handlar om internationella handelsrelationer och hur länders och regioners ekonomier hänger samman i en globaliserad värld. Vi ska titta på globala handelsmönster, valutor, frihandel och internationella handelsorganisationer, men även kritik mot den globala handeln samt två sätt att mäta välstånd - BNP och HDI.

Koppling till kurs- och ämnesplaner hittar du längre ner i texten. År seglade Christofer Columbus mot Indien i hopp om att kunna hitta bättre förutsättningar för Spanien och Europa att bedriva handel med Asien. Istället stötte han på två nya kontinenter , och med det förändrades också den världshandel som Columbus redan var en del av.

Idag är handeln global på ett sätt som den aldrig varit tidigare. Som individer kan vi med ett par klick beställa specialkryddor från Sydamerika, öl från Belgien eller billig elektronik från Kina. Samtidigt är företag och stater delar av ett invecklat nät av handel med varor, tjänster och pengar som binder samman alla platser på jorden till ett sammanhängande system.

SERVICE SECTOR, English meaning, Cambridge Dictionary

Efter första och andra världskriget förändrades inställningen till internationella relationer på många sätt. Världskrigen hade skapat en upplevelse av det fanns större behov av ett internationellt samarbete. I östra Europa och delar av Asien växte sig dessutom kommunismen stark, vilket gjorde att de länder i väst som tillämpade kapitalism och marknadsekonomi såg ännu större behov av ett ekonomiskt och politiskt samarbete.

Följden av detta, särskilt efter kalla krigets slut och kommunismens fall , har blivit att världen knutits allt hårdare samman genom en rad olika ekonomiska institutioner och samarbeten. Ekonomisk makt har blivit viktigare än militär makt. Den internationella handeln som vi känner den är i första hand en efterkrigsprocess. På grund av det ökar också världens beroende av handel.

Regleringar av handeln eller handelskrig mellan några av världens ledande handelsnationer skulle därför kunna få stora konsekvenser för världsekonomin och många av världens länder. Vår tids avancerade informationsteknik har lett till att helt nya handelsmönster har uppstått. Produktionen har fragmentiseras och delats upp på ännu fler olika platser, på ett sätt som inte gick innan. Det kallas outsourcing när ett företag lägger ut delar av produktionen, oftast själva fabriksproduktionen, i lågkostnadsländer.

Samtidigt koncentrerar sig de gamla industriländerna , som Sverige, på forskning och utveckling, design och marknadsföring. En grundläggande tanke med detta internationella handelssystem är att olika länder och platser ska specialisera sig. Det innebär att utvinningen av råvaror och produktionen av produkter sker på den plats där det är billigast och mest effektivt.

Därefter exporteras varorna dit efterfrågan finns. Det omvända gäller för resurser och varor som saknas i ett land. Dessa måste istället importeras från andra länder som har specialiserat sig på att exportera just dessa råvaror, produkter eller tjänster. Specialiseringen ökar ständigt och omfattar idag både varor och tjänster som till exempel turism.

Detta gynnar den globala handeln, och de flesta ekonomer menar att hela världen gynnas av det på lång sikt. Även länder som har få varor att tävla med på världsmarknaden sägs vara vinnare eftersom de slipper utveckla egen produktion av många varor. Små länder är särskilt beroende av den internationella handeln. Även om Sverige har gott om naturresurser så saknas ändå merparten av alla råvaror och produkter som behövs för att vi ska kunna bibehålla vår höga levnadsstandard.

Faktum är att de enda matvaror som Sverige är helt självförsörjande på idag är socker, mjöl och morötter. Stora länder som USA och Japan har i allmänhet betydligt lägre import än mindre länder. Detta beror framförallt på att länder som har gott om naturresurser och en stor köpstark befolkning har tillgång till en större hemmamarknad där företagen kan sälja merparten av produkterna som produceras i landet.

Sverige med sin lilla befolkning är därför beroende av en väl fungerande utrikeshandel, precis som de flesta andra länder. Det finns gott om kritik mot den globala handeln. Många hävdar att systemet leder till ökade globala orättvisor och gör att rika länder blir ännu rikare på de fattiga ländernas bekostnad. En annan bieffekt av denna specialisering är att vissa industriländer utvecklas snabbt, medan många andra länder riskerar att bli enbart råvaruexportörer, för att sedan tvingas importera tillbaka dyra förädlade varor.

Risken finns att dessa länder fastnar i konstant fattigdom och att den ekonomiska utveckling där avstannar. Den internationella handeln och specialiseringen har bidragit till att flytta allt större delar av produktionen till länder med låga löner och svag lagstiftning kring arbetsvillkor vilket medför sämre arbetsförhållanden för arbetarna.

Allt detta medan konsumtionen i den rika delen av världen ökar. Produktionen har också fragmentiserats. De olika beståndsdelarna komponenterna i en färdig produkt slutprodukt tillverkas i olika delar av världen — där de är mest lönsamma att producera — för att till sist monteras ihop i en fabrik på något annat ställe.

Systemet med outsourcing är gynnsamt för konsumenten vilken oftast lever i den rikare delen av världen som köper den färdiga produkten.

Tertiary sector of the economy, Wikipedia

Detta eftersom tillverkningskostnaderna är pressande till lägsta möjliga, framförallt tack vare låga löner och dåliga arbetsvillkor i länderna som tillverkar de olika komponenterna i produktionskedjan. Varan blir på så vis mycket billigare att konsumera än om det mesta i produktionskedjan hade ägt rum i länder med höga löner och bra arbetsvillkor för de inblandade. Hur global handel påverkat olika länder varierar kraftigt.

Alla länder påverkas, men i olika grad. I de flesta fall bidrar globaliseringen till att välståndet i världen utvecklas positivt. Ett exempel på det är att andelen extremt fattiga i världen har minskat med två tredjedelar de senaste 30 åren Samtidigt ökar också klyftorna mellan de rika och fattiga i världen. Ett extremt exempel på det är att de 62 rikaste personerna i världen idag äger lika mycket som den fattigaste halvan av jordens befolkning tillsammans [se rapport från Oxfam ].

Precis som att Sverige har sin egen valuta har nästan alla andra länder också en egen valuta. Sverige och de flesta andra länder har idag en rörlig växelkurs , vilket betyder att landets valuta rör sig fritt gentemot andra länders valutor och att växelkursen bestäms av utbud och efterfrågan andra länders efterfrågan på just den valutan.

Ett land med en stark ekonomi får därför också en stark valuta. Vissa valutor brukar anses vara starkare än andra. Exempel på sådana valutor är brittiskt pund, amerikansk dollar och EU:s euro. Om det går dåligt för svensk ekonomi blir också landets valuta mindre värd än tidigare i förhållande till andra länders valutor växelkursen påverkas.

Det betyder att det blir billigare för företag och konsumenter i andra länder att köpa svenska varor och tjänster. Det blir också billigare att åka som turist till Sverige. Samtidigt blir det dyrare för oss svenskar att resa utomlands eller att handla importera från andra länder. Länder som istället tillämpar en fast växelkurs har värdet på valutan knuten till en eller flera andra valutor t.

Länder med fast växelkurs kan reglera valutans värde genom att använda två olika verktyg: devalvering och revalvering. När den moderna staten började växa fram under och talen var den dominerande idén att man skulle se till att skydda sin egen produktion med hjälp av tullar och aktiv handel. Som en motreaktion till detta uppstod senare idén om en handel fri från alla hinder - frihandel.

Den grundläggande idén är att all handel ska ske utan hinder som såsom tullar eller importkvoter. I takt med att världen vuxit har också handeln blivit friare. En rad olika internationella organisationer har grundats som alla arbetar för ökad frihandel. Flera stora frihandelsområden har sedan dess bildats. Även om många länder tillämpar frihandel, är det fortfarande vanligt med mycket höga tullar på exempelvis jordbruksprodukter.

Den typ av tullar som införs för att skydda enskilda varor eller branscher kallas för skyddstullar.

What Is the Service Sector?

Skyddstullar beläggs ibland på vissa varor eller inom branscher som anses särskilt viktiga för ett lands självförsörjning. Detta gäller bland annat jordbruksprodukter då folket måste ha mat även om handeln med omvärlden skulle minska eller upphöra, som vid krig eller andra internationella kriser. Det finns en rad olika organisationer som arbetar med och för ökad frihandel. OECD är en organisation som arbetar med att öka tillväxt, sysselsättning och levnadsstandard i sina medlemsländer.

OECD driver därför olika frågor som är kopplade till detta. Handel är en av deras kärnfrågor. WTO har som uppgift att övervaka och administrera internationella handelsavtal mellan olika länder. De vill ha en friare global handel, men arbetar också för att motverka ojämlikhet inom världshandeln. Världsbanken och Internationella valutafonden IMF är också två viktiga organisationer.

Dessa arbetar inte specifikt med frihandel utan med att utveckla handel, tillväxt och sysselsättning. De ansvarar också för utvecklingsprogram och fördelar ekonomiskt stöd till olika länder som är i behov av det. Det vanligaste sättet är att mäta det samlade värdet av varor och tjänster som produceras i ett land under ett år.

Det värdet kallas för bruttonationalprodukt BNP. Lite förenklat kan man säga att ju högre BNP, desto rikare är ett land. Samtidigt är siffrorna missvisande eftersom stora länder alltid får högre BNP än små länder. Då får man en siffra som tydligare belyser den genomsnittliga årsinkomsten i landet. BNP-måttet rymmer en rad olika problem och är därför ett komplicerat begrepp att använda.

Dels är det en väldigt trubbig siffra då den inte berättar något om hur fördelningen av rikedomarna i ett land ser ut. I teorin kan ett land med hög BNP per capita ha alla pengar hos ett fåtal individer medan resten av befolkningen lever i fattigdom. Så kan det till exempel vara i en diktatur. Ytterligare ett problem med BNP är att måttet inte tar hänsyn till inofficiell handel.

Det innebär att produkter och tjänster som säljs utan registrering - t. Dessutom säger BNP inte heller något om hur ekonomin påverkar miljön. Det har därför utvecklats alternativa sätt att mäta välstånd. Utöver ekonomi tar HDI också in andra faktorer som livslängd och utbildningsnivå. Det går även att väga in skillnader mellan fattiga och rika i ett land.

När alla delar har räknats samman får landet poäng på en skala mellan och rankas därefter i förhållande till andra länder. Vid sidan av alla internationella institutioner som hanterar handelsfrågor har även företagen blivit alltmer internationella och gränslösa.