Behandling svår hjärtsvikt
Ge en gåva Hjärtsvikt Hjärtsvikt är en folksjukdom som drabbar svenskar och som blir vanligare med högre ålder. Det är ett allvarligt tillstånd som ökar i världen och prognosen är sämre än för många cancersjukdomar. Symtom hjärtsvikt Vid kronisk hjärtsvikt kommer symtomen smygande och misstas ofta för besvär som är förknippade med normalt åldrande. Vid akut hjärtsvikt är symtomen däremot dramatiska.
Symtom vid akut hjärtsvikt Vid akut hjärtsvikt är symtomen dramatiska och livshotande. Vanliga symtom är kraftig andnöd, rosslande andning, kallsvettningar, kraftig blekhet, svår hjärtklappning och ångest samt ibland rosaskummig vätska i munnen som kommer från lungorna lungödem. Ambulans bör genast tillkallas.
Symtom vid kronisk hjärtsvikt Vid kronisk hjärtsvikt är de vanligaste symtomen trötthet och andfåddhet — symtom som är vanliga och kan bero på många orsaker som inte alls är relaterade till hjärtsjukdom. Därför kan diagnosen bli svårställd. Variation bland sjukdomstecknen Hjärtsvikt drabbar vanligtvis äldre personer, då många förväntar sig att de ska vara trötta, andfådda och har svullna ben och därför inte söker vård.
Variationen bland sjukdomstecknen är dessutom stor — allt från diskret andfåddhet till uttalad påverkan. Liknande sjukdomstecken kan uppkomma vid lungsjukdomen KOL, kärlkramp eller kraftig övervikt, vilket ytterligare kan försvåra diagnosen. Vid hjärtsvikt brukar sjukdomstecknen dessutom smyga sig på under lång tid, variera från person till person och från dag till dag. Har personen tidigare haft en eller flera hjärtinfarkter, högt blodtryck, kranskärlsjukdom eller diabetes ökar sannolikheten för att det rör sig om hjärtsvikt.
Källa: Hjärt-Lungfondens skrift om Hjärtsvikt Vetenskapligt ansvarig: Cecilia Linde, professor och överläkare vid Hjärtkliniken, Karolinska universitetssjukhuset, Solna Uppdaterad: Redaktör: Birgit Eriksson, Hjärt-Lungfonden Det här är hjärtsvikt Lyfter vi mycket med armarna kommer bicepsmuskulaturen att öka i storlek. Detta är ett tecken på adaptation anpassning av muskeln som ställer in sig på kravet att kunna klara ett ökat arbete.
Hjärtat pumpar inte tillräckligt Detsamma gäller för hjärtat. Vid ökad belastning anpassar sig hjärtmuskeln och reagerar med tillväxt. Alternativt stelnar hjärtmuskeln till följd av Högt blodtryck — Symtom och riskfaktorer , Diabetes - symtom och riskfaktorer eller hög ålder. När adaptationen inte längre räcker till för att kompensera för belastningen råkar hjärtat in i det som vi kallar för svikt, vilket betyder att hjärtat inte orkar pumpa ut tillräckligt med blod i kroppen.
Samtidigt ökar blodtrycken inne i hjärtat. Detta leder till att cellerna i kroppen får för lite näring och syre vilket i sin tur leder till symtom i form av trötthet och andfåddhet. Orsaker till hjärtsvikt Orsakerna till hjärtats ökande arbete kan vara det ökade tryckarbete som är följden av högt blodtryck, eller ökat volymarbete som vid läckage i de klaffar som fungerar som backventiler.
En annan orsak kan vara hjärtinfarkt, då en del av hjärtmuskeln har dött och ärr bildats som resultat av infarkten.
Request Rejected
Den kvarvarande delen av muskelmassan ska då klara det arbete som en större muskelmassa klarade tidigare. Det finns även hjärtmuskelförtvining kardiomyopati där belastningen på den kvarvarande muskelmassan ökar. Många organ påverkas Vi hjärtsvikt påverkas många organ i kroppen av hjärtats försämrade prestationsförmåga. Stresshormoner frisätts för att försöka stärka hjärtmuskeln så att den kan arbeta effektivare och mer blod ska kunna pumpas runt till kroppens övriga organ.
För den hjärtsviktsdrabbade innebär detta extra tillskott av stresshormoner att motståndet i kroppens kärl ökar liksom pulsen. Det redan ansträngda hjärtat blir ytterligare pressat och råkar in i en ond cirkel. De förhöjda blodtrycken i hjärtat bidrar till att accelerera omvandlingen av hjärtats normala form och funktion vilket kan studeras bra med ultraljud och magnetkameraundersökning.
Systolisk hjärtsvikt Cirka hälften av alla hjärtsviktspatienter har systolisk hjärtsvikt. Det innebär att hjärtats vänsterkammare är förstorad och har nedsatt pumpförmåga, det vill säga en sänkt förmåga att dra ihop sig med följd att blodet inte kan pumpas vidare i kroppen tillräckligt effektivt. De vanligaste bakomliggande orsakerna är hjärtinfarkt och högt blodtryck hypertoni samt hjärtmuskelsjukdom kardiomyopati.
Diastolisk hjärtsvikt Hjärtsvikt med bibehållen pumpförmåga — det lilla stela hjärtat — är en form av hjärtsvikt som drabbar äldre och som i dagsläget saknar vetenskapligt beprövade behandlingar. Det är allvarligt eftersom det är den typ av hjärtsvikt som ökar allra mest. Mer forskning på området krävs.
Vid så kallad isolerad diastolisk hjärtsvikt har hjärtat en störning i fyllnadsfasen. Det innebär att förmågan att pumpa ut blodet är normal, men att kammarväggen inte är tillräckligt elastisk och att vänster hjärtförmak förstorats vilket resulterar i en svårighet att fylla och tömma hjärtat med blod.
De flesta med hjärtsvikt har någon grad av både systolisk och diastolisk hjärtsvikt. Akut hjärtsvikt Akut hjärtsvikt innebär ett akut insjuknande oftast med kraftig andfåddhet som endera utvecklats över tid eller uppstått akut. Tillståndet kan bero på en försämring vid akut hjärtinfarkt eller hjärtrusning i kombination med att trycken i hjärtat blivit så höga att vätskeansamling uppstår i lungorna.
Lungödem och kardiogen chock De allvarligaste formerna av akut hjärtsvikt är lungödem, det vill säga vätskeansamling i lungorna, och kardiogen chock, som innebär mycket dålig pumpförmåga kombinerat med extremt lågt blodtryck. Tillstånden är direkt livshotande och ambulans bör genast tillkallas. Akut hjärtsvikt är ofta patientens första kontakt med sjukvården och de är först då diagnosen hjärtsvikt ställs.
Tillståndet förbättras vanligen efter läkemedelsbehandling såsom vattendrivande och blodtryckssänkande. En plötslig försämring av kronisk hjärtsvikt kan också resultera i akut hjärtsvikt. Kronisk hjärtsvikt Kronisk hjärtsvikt innebär en säkerställd diagnos och livslång behandling med de hjärtsviktsläkemedel som har vetenskapligt säkerställd effekt för att förbättra symtom och prognos.
Ibland kombineras läkemedlen med sviktpacemaker eller en implanterbar defibrillator. Även vid kronisk hjärtsvikt kan akuta försämringar inträffa på grund av hjärtrytmrubbningar såsom förmaksflimmer, influensa, eller att patienten glömt ta sin medicin. Överlevnaden för hjärtsviktspatienter har förbättrats, men inte de allra sista åren, vilket talar för att sjukvården måste bli bättre på att använda de behandlingar som finns, men också för att det behövs mer forskning för att ta fram nya behandlingar.
Hjärtsvikt
Källa: Hjärt-Lungfondens skrift om Hjärtsvikt Vetenskapligt ansvarig: Cecilia Linde, professor och överläkare vid Hjärtkliniken, Karolinska universitetssjukhuset, Solna Uppdaterad: Redaktör: Birgit Eriksson, Hjärt-Lungfonden Behandling hjärtsvikt Hjärtsvikt är ofta ett kroniskt tillstånd som är svårt att bota, men det finns effektiva läkemedel som kan bromsa upp eller vända tillståndet till en förbättring.
De flesta personer som har hjärtsvikt kan behandlas med mediciner och syftet med läkemedelsbehandlingen är att öka livskvaliteten, lindra symtomen, slippa sjukhusvård och förlänga livet. Vätskedrivande läkemedel När blodcirkulationen fungerar dåligt i njurarna samlas salt och vatten i olika kroppsvävnader och orsakar svullnad i kroppen och andfåddhet.
Detta kan behandlas direkt med diuretika, det vill säga de vätskedrivande läkemedel som hjälper kroppen att bli av med överskottsvatten och salt genom att öka mängden urin.
Kronisk hjärtsvikt, orsak, symtom och behandling
Den minskade blodvolymen och vidgningen av blodkärlen underlättar hjärtats arbete. Aldosteronhämmare är ett kaliumsparande, vätskedrivande medel som motverkar effekten av en typ av hormon som kallas aldosteron som finns i blodet. Medlet ökar utdrivningen av vatten och salt, men minskar kaliumförlusten. Resultatet blir att svullnaden i kroppen minskar och blodtrycket sänks.
Kärlvidgande läkemedel ACE-hämmare är läkemedel som får blodkärlen att vidgas, vilket dels leder till att hjärtats pumparbete minskas, dels att njurarna får hjälp att utsöndra överskott av vatten. Detta sammantaget gör att hjärtat avlastas. Sacubitril-valsartan är ett kombinationsläkemedel som innehåller två effektiva substanser mot hjärtsvikt.
Hjärtsvikt i Sverige
Det sänker trycken inne i hjärtat, minskar negativa hormonpåverkan på hjärtat, minskar ärrbildning och förbättrar njurfunktion. Det har överlägsen effekt på välbefinnande, sjuklighet och dödlighet, både jämfört med ACE-hämmare och Angiotensin II-receptorblockare. En del tål emellertid inte denna medicinkombination på grund av för lågt blodtryck eller nedsatt njurfunktion. Betablockerare Betablockerare är en grupp läkemedel som gör att hjärtat arbetar lugnare och mer effektivt, vilket leder till en långsiktig förbättring av hjärtfunktionen.
Medicinerna blockerar effekten av stresshormonerna noradrenalin och adrenalin. I början av behandlingen kan man tillfälligt känna sig sämre, men det är bra att ändå ta den rekommenderade dosen eftersom effekten då blir bättre.
Kronisk hjärtsvikt
Betablockerarna förbättrar såväl symptom som sjukdomens förlopp. Enligt svenska och internationella behandlingsrekommendationer bör de flesta hjärtsviktspatienter få en kombination av betablockerare, ACE-hämmare eller ARB samt aldosteronhämmare. Byte från ACE hämmare eller Angiotensin II receptorhämmare rekommenderas när patienten har symtom även av lindrig art.
Järnbehandling Det har visat sig vara vanligt att patienter med hjärtsvikt har järnbrist även om de har normalt blodvärde. Det beror på att upptaget av järn både från tarmen och till benmärgen är försämrat vid hjärtsvikt. Därför är rekommendation regelbundna kontroller av blodvärde, ferritin och järnmättnadsvärde. Vid låga värden ges järn i infusionsform. Då får man i sig lika stor mängd järn som ett helt års tablettintag, vilket är skonsamt för kroppen.
Järnbehandling ökar prestationsförmågan och livsskvaliteten och kan möjligen även förhindra återinsjuknande i hjärtsvikt. Det senare studeras i pågående stora studier. Digitalis Digitalis är läkemedel som innehåller hjärtstimulerande medel från digitalisväxten fingerborgsblomma. Digitalis kan användas för att stärka hjärtats pumpförmåga och lindrar symtomen vid hjärtsvikt. Om man har hjärtsvikt i kombination med förmaksflimmer används medicinen för att sänka hjärtfrekvensen.
Ibland används digitalis vid hjärtsvikt när ACE-hämmare, betablockerare och vätskedrivande läkemedel inte räcker. SGLT2-hämmare Under år har ytterligare en läkemedelstyp SGLT2-hämmare ursprungligen framtagen för att behandla diabetes typ 2 blivit registrerad för hjärtsviktsbehandling. Behandling med SGLT2-hämmare har därför i de nya europeiska guidelines högsta rekommendation då de är synnerligen effektiva för att minska risken för att återinsjukna och minskar dödligheten.
De har även synnerligen goda effekter på njurfunktionen och rekom¬menderas som njurfunktionsförbättrande eller beva¬rande läkemedel till patienter med sänkt njurfunktion med eller utan hjärtsvikt. Läkemedlet har få biverkningar och kan därför tas av de flesta patienter dock ej dem med diabetes typ 1. Sviktpacemaker och ICD CRT resynkroniseringsbehandling med biventrikulär pacing är en behandlingsmetod för vissa patienter med lindrig till måttlig hjärtsvikt där man använder en speciell typ av pacemaker.
Med tekniken får hjärtat hjälp att pumpa ut blod i kroppen mer effektivt. För de hjärtsviktspatienter som är lämpliga för CRT har behandlingen positiva effekter, antalet sjukhusinläggningar minskar, symptomen minskar dramatiskt och överlevnaden ökar. En ytterligare fördel med CRT förutom behandlingseffekterna är att det ofta går att förbättra doseringen av hjärtsviktsmediciner efter insättningen eftersom risken för långsam hjärtrytm försvinner och blodtrycket ofta förbättras.
ICD implanterbar defibrillator är en behandling som kan förbättra överlevnaden för vissa hjärtsviktspatienter. Från dosan, som känner av hjärtats rytm, löper en tunn ledning till hjärtats högra kammare. Vid vissa livshotande rytmrubbningar ger dosan ifrån sig en elektrisk stöt som får hjärtat att gå med regelbunden rytm igen.
Ballongvidgning och bypass PCI är ballongvidgning av kranskärl, och kan liksom kranskärlskirurgi övervägas om hjärtsvikten är orsakad av kranskärlsförträngning. Vid ballongvidgning förs en liten ballong in i det förträngda kranskärlet via en kateter. När ballongen blåses upp vidgas kärlet. PCI kompletteras oftast med införandet av ett litet rörformat metallnät, en stent, för att undvika att kärlet kollapsar efter ballongvidgningen.
Koronar bypass är kranskärlskirurgi för behandling av kärlkramp, och kan övervägas om hjärtsvikten är orsakad av kranskärlssjukdom. Vid operationen leds blodet förbi förträngningen i kranskärlet.